Varför är det viktigt att kvinnor deltar i fredsförhandlingar?
Kvinnor utgör mer än hälften av jordens befolkning. I ett land som drabbats av konflikt borde det i demokratins namn vara självklart att kvinnorna ska vara med vid fredsförhandlingarna. Som det ser ut idag bjuds de inte in till förhandlingsborden eftersom samhället mest styrs av män. Fredsförhandlingarna är startskottet för att bygga ett nytt samhälle och kvinnorna måste vara med i arbetet för att forma framtiden. Det är oftast männen som under konflikten har fört striderna och kvinnorna har sett till att den vardagliga överlevnaden för familjen har fungerat. Kvinnorna har därför kunskaper om vad som behövs i det nya samhället. De som fört landet i krig kanske kan förhandla fram eld upphör, men är inte de som är mest lämpade att förhandla om långsiktiga fredliga lösningar.
Varför är kvinnor bättre lämpade för fredsförhandlingar än män?
Eftersom kvinnorna burit ansvaret för att hålla det civila samhället igång under kriget har de unika erfarenheter och vet vad som behövs för att bygga ett framtida fungerande samhälle. Många gånger har kvinnor på olika sätt försökt att hålla kontakt med varandra, kanske över de etniska gränserna eller konfliktgränserna och är de första som kan och vågar träffas efter att man fått till stånd ett vapenstillestånd. Därför kan de se alternativ och vägar till en lösning på konflikten och en framtid i fred. De som suttit vid makten och startat kriget är inte lämpade att bygga fred eftersom den ska vara början på något nytt och inte bara ett slut på striderna. Då är kvinnorna en oerhörd tillgång, som ofta inte används, eftersom de har ett annat perspektiv på konflikten än makthavarnas.
Varför är kvinnor särskilt utsatta i krig?
I dagens krig är det i stor utsträckning civilsamhället som drabbas. Soldaterna är ofta skyddade mot de sofistikerade vapen som används. Man brukar säga att det säkraste sättet att ta sig igenom ett krig oskadd är att vara soldat. Många krig är inbördeskrig som har etnisk rensning eller folkomflyttning som mål och striderna utspelar sig i städer och byar där människor bor. Det är kvinnor, barn och gamla som drabbas av oroligheterna, medan de flesta män deltar i striderna.
Vad kan man göra för att ta hänsyn tills kvinnors speciella behov under och efter ett krig?
I flyktingläger har kvinnor ofta en sårbar position och övergrepp förekommer. De måste erbjudas skydd och säkerhet för sig och sina barn. Kvinnor har också andra behov än män när det gäller den personliga hygienen och behöver därför en avskild och upplyst plats där de kan tvätta sig och sina barn så att de inte råkar ut för infektioner eller andra sjukdomar. När hjälpsändningar skickas till flyktingläger är det till exempel viktigt att komma ihåg att inkludera dambindor.
Våldtäkt används ibland som en del av krigföringen, bland annat i syfte att endast barn av en viss etnisk grupp ska födas eller för att bevisa att motståndarna inte kan beskydda sina kvinnor. Detta är ett grovt brott mot mänskligheten och är numera förbjudet enligt internationell rätt, men förekommer fortfarande. Kvinnor som utsätts för sådana brott eller andra traumatiserande händelser under krig måste snabbt få hjälp att bearbeta sina trauman för att de inte ska få bestående psykiska problem. En kvinna som har blivit utsatt för våldtäkt riskerar dessutom att frysas ut av samhället eftersom det anses som något skamligt.
Efter ett krig är många kvinnor änkor med barn och deras hus kanske blivit förstört i striderna. De måste då erbjudas hjälp att bygga upp ett nytt liv, exempelvis hjälp att restaurera sitt hus eller omskola sig. Kvinnor är ofta de sista att bli erbjudna de få jobb som finns i ett krigssargat samhälle. De borde istället ges företräde eftersom de behöver en inkomst för att försörja sina barn.
Varför måste vi har särskilda konventioner och resolutioner för kvinnor?
FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 är grunden för framtida internationella överenskommelser om medborgarnas rättigheter. Med tiden har det blivit tydligt att denna inte jämställer kvinnor och män och att det saknas nödvändiga tillägg för att ge kvinnor skydd mot diskriminering. Deklarationen ger inte kvinnor rösträtt eller rätt till egendom och det finns inget skydd mot diskriminering i arbetslivet. Inte heller omfattar den skydd mot våldtäkt, omskärelse eller änkebränning. I deklarationen står också att människor ska leva tillsammans ”in a spirit of brotherhood”, vilket ju tydligt exkluderar kvinnor. På grund av alla dessa förbiseenden måste alltså deklarationen förstärkas på en rad områden.
Vad är kvinnokonventionen?
Redan 1946 tillsatte FN en kvinnokommission för att försäkra sig om att de mänskliga rättigheterna också skulle bli kvinnors rättigheter. 1979 antog FNs generalförsamling kvinnokonventionen, CEDAW (Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women), vars syfte är att avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor. 170 länder har idag ratificerat konventionen, vilket innebär att de är juridiskt bundna av den. En kvinnodiskrimineringskommitté finns för att granska efterlevnaden av kvinnokonventionen och staterna har förbundit sig att årligen rapportera utvecklingen på området i respektive land.
Vad är en resolution?
En resolution är en överenskommelse mellan FNs medlemsstater om hur de ska agera i en viss fråga. När en resolution antagits betyder det att frågan kommer upp på agendan och att staterna är skyldiga att agera. Medborgare har rätt att kräva av sina regeringar eller andra staters regeringar att de vidtar åtgärder för att uppfylla resolutionen. En resolution är juridiskt bindande för alla medlemsstater, vilket innebär att staterna är skyldiga att redovisa för varandra hur de uppfyller de krav som ställs i resolutionen.
Hur straffas ett land som bryter mot en resolution?
Det land som inte uppfyller en resolution kan framstå som oseriöst inom FN. Det kan göra det svårare för dem att bli tagna på allvar och att delta i andra viktiga samarbeten inom unionen. Det finns inget juridiskt sanktionssystem för brott mot FNs resolutioner.